Den som besöker Sävö ser åkrar som skördas varje år och möter både får och kor som rör sig fritt på ön. Vi som arrenderar Sävö gård från Länsstyrelsen har som uppgift att bevara odlingslandskapet genom att driva ett småskaligt jordbruk med betesdjur.

Våra får

Vår fårbesättning befinner sig på ön året runt. Vi har fram till 2017 haft rasen Svensk finull, en gammal svensk ras med mjuk och fin ull som är speciellt populär för hantverk.

Från 2017 byter vi succesivt till pälsfår, en ras som är bättre anpassad till de magra betena på en skärgårdsö. Pälsfåren ger, utöver köttet, fina grå och lockiga skinn.

De omkring 25 tackorna går in och ut från lagårn som de vill, men de lammar inomhus under april. Djuren går sedan på bete under sommaren och om lammen växer bra är de färdiga för slakt på hösten. Vi skickar djuren till Rinkeby slakteri i Jönåker och tar tillbaka köttlådor som vi säljer och lämnar ut via köttboden på Bergs gård.

Pälsfår

De första tio pälsfåren från Askö kom i januari 2017.

 

Lamm, finull.

Några finullsfår finns fortfarande kvar Dock inte Sigge I – en legend.

 

Kossor som sommargäster

Kossorna, eller ungdjur som de egentligen ska kallas, betar på ön och är som många andra sommargäster i skärgården. Vi kör ut dem med kofärjan i mitten på maj och de får åka tillbaka i oktober. Vi har inte riktigt plats för egna kor och fodret skulle ändå inte räcka till. Ungdjuren kommer från Bergs gård.

Det är bra att ha olika djurslag på betena eftersom de betar på olika sätt och tycker om olika sorters växter. Fåren är finsmakare och plockar de finaste bladen och grässtråna i första hand på torra marker. De är också duktiga på att beta löv.

Ungdjuren är mera som dammsugare och äter rent där de går fram. De har inget emot att det är blött. Man kan se dem vada runt i vattnet för att äta vass.

Fåren äter tyvärr gärna svamp och kossorna tycker om blåbär. En förklaring till varför vi plockar blåbär på fastlandet.

Kossor som vilar utanför lagårn.

Kossorna tar skydd vid lagårn en torr augustidag.

 

Kossor som äter på en pråm

Det är inte alltid lätt att flytta fria kossor. Inför avresan från Sävö på hösten lär vi dem äta på pråmen någon dag innan. Foto: Bengt Håkansson

 

Små billiga maskiner

Vi skördar vårt eget foder på öns åkrar. Vi har egna maskiner och det blir ungefär 100 storbalar med ensilage varje år. Ensilage är gräs som konserverats genom att det lagras lufttätt. Maskinerna är gamla men det fungerar även om det inte alltid är så effektivt. Det kan bli en hel del skruvande för att maskinerna ska fungera.

Ett småbruk i skärgården kan inte bära stora kostnader för moderna maskiner. Dessutom vill vi ha lätta grejor som går att transportera på kofärjan mellan öarna. På ön finns två traktorer, slåttermaskin, hövändare, storbalspress och inplastare. Om vårt lantbruk legat på fastlandet hade vi inte haft dessa maskiner själva. Där är det är mer lönsamt att leja in någon för skörden.

En balplastare

Film – så här jobbar vår balplastare.

 

Transporter – alltid en utmaning

Jordbruk innebär alltid mycket transporter och att vara på en ö gör att transporterna blir än mer av en utmaning. Det är mycket som ska stämma med transporterna på ön, över vattnet och på fastlandet. Det gäller att allt stämmer med vindar, is och anslutande frakter. Det brukar lösa sig men vi kan aldrig veta hur lång tid det tar.

Traktor och vallmaskiner på pråm

Film – Vi transporterar vallmaskiner från Sävö till Hartsö.

 

Stöd för bevarande av odlingslandskapet

Syftet med jordbruket på Sävö är att bevara odlingslandskapet. Det är naturligtvis inte bärkraftigt i sig. Det skulle inte vara genomförbart utan ersättningar i landsbygdsprogrammet som finansieras av svenska staten och EU. Det finns ersättningar att söka för skötsel av betesmarker, skogsbeten och åkermark. Vi lägger ungefär en halv årsarbetstid på Sävö för jordbruket och en del mindre uppdrag åt Länsstyrelsen.